- Det är bra att regeringen tagit fasta på Folktingets uppmaning att utreda kommunreformens språkliga konsekvenser, nästa steg är att regeringen presenterar en helhetssyn för hur de grundläggande språkliga rättigheterna ska garanteras. Detta måste koordineras med nationalspråksstrategin, säger Folktingets ordförande Christina Gestrin.
Folktinget uppmanar regeringen att i denna fortsatta beredning ta ställning till hur reformen påverkar språkgruppernas språkliga rättigheter, hur rätten till likställd service och information samt rätten att delta och påverka på finska och svenska kan garanteras.
- De språkliga rättigheterna är grundlagstryggade och ska prioriteras framför övriga faktorer som exempelvis områdets helhetsintresse, befolkningsunderlag, pendling och samhällsstruktur. Riksdagens grundlagsutskott har fastslagit att det alternativ som bäst garanterar de grundläggande språkliga rättigheterna ska väljas, då det finns flera alternativa områdesindelningar, säger Gestrin.
Folktinget påpekade också att de språkliga rättigheterna ska tas i betraktande när social- och hälsovårdsstrukturerna reformeras, så att kommunerna har möjlighet att uppfylla dem i praktiken.
- Utgångspunkten måste vara att tillgången till vård och service är jämlik för alla, oberoende av nationalspråk. Det bör utredas hur man kan bilda social- och hälsovårdsområden, i form av värdkommun- eller samkommunmodellen, utifrån de språkliga behoven, säger Gestrin.
Folktinget understöder regeringens beslut om att utreda olika alternativa metropollösningar. När man söker dessa lösningar för metropolförvaltningen bör språkliga konsekvenser av samtliga förslag utredas. Folktinget framhåller vikten av man utarbetar välfungerande modeller, som tryggar service på svenska inom en eventuell metropolförvaltning.
Folktingets utlåtande till riksdagens förvaltningsutskott finns i sin helhet på www.folktinget.fi.
För mera information, kontakta:
Folktingets ordförande Christina Gestrin, tfn 050-511 3121
Folktingssekreterare Markus Österlund, tfn 040-836 7686